Den stora sorgen
Jag mår skit, smärtan är obeskrivlig,den gör det svårt att andas, och jag har inte kunnat äta någonting på ett dygn. 
Becky, älskade Becky finns inte längre med mig.
 
Jag sitter ute på trappan, ser valparna leka med varandra i det frostiga gräset, och tänker på Becky. 
 
 
Det gick inte riktigt så lugnt och fridfullt tillväga igår, som jag hade önskat, och gjorde allt i min makt för att det skulle bli. Det gör alldeles för ont, jag orkar inte skriva om det riktigt än. Måste samla tankarna och alla känslor. 
 
Natten har varit plågsam, knappt någon sömn alls, bara alla bilder i huvudet, som en film som spelats upp framför mina ögon, om och om igen, sekvenser ur mitt liv med Becky. Och så alla känslor. Min bästa vän säger att jag plågar mig själv, är elak mot mig själv när jag hela tiden ältar och tänker igenom allt jag gjort, om jag kunde gjort annorlunda, om jag kunde ha gjort mer,om jag gjorde något fel, och ångesten river i mitt inre.
 
Tomheten är påtaglig i huset. Det är en helt annan energi här nu, ett stort lugn har lagt sig vilsamt över allting, och det är alldeles uppenbart att Becky har fått frid nu. Det är bara i mitt inre det råder fullständigt kaos. 
 
#1 - Björn

KRAM

Svar: Kram 😥
kvinnanpataket.se

#2 - Anita

Du har alltid gjort något mer an vad som är möjligt för den hunden. Du har verkligen gett ditt hjärta och all din kraft för den hunden så anklaga inte dig själv. Du har gett den hunden all kärlek du mäktat och hon finns i hundarnas himmel och tittar ner på dig och tackar dig av hela sitt hjärta. En jättekram till dig på alla hjärtans dag

Svar: Tack snälla fina du 💕Kram
kvinnanpataket.se