Hur lycklig är du idag?
Det nya året började med en tur ner till vattenpumpen i källaren strax efter tolvslaget, så allt är precis som vanligt, ingen förändring. 
 Och precis som vanligt har jag tänt i kaminerna och druckit mitt kaffe. 
 Läckan sover på sin divan, och jag är vemodig. Konstaterar som så många gånger förr, att sen jag bröt upp från yngsta sonens pappa för snart nio år sedan, har mitt liv bara gått utför i en ständigt nedåtgående spiral. 
 
Jag säger inte att det kanske var världens mest lyckliga förhållande, eller att livet alltid var toppen. Men det var stabilt, och  jag hade inte gjort mina barn så illa som jag sen gjorde, och hur jäkla lycklig är jag idag då? 
 
(och nej med detta menar jag inte att jag drömmer om och vill ha tillbaka mitt x från då. Det är överspelat. Jag menar bara att jag gjorde ett riktigt felval i livet, som fick tråkiga och  långtgående  konsekvenser) 
 
Så här sitter jag, sjuk och fattig med skulder, och kämpar för att existera. Var det värt det? Nej.... 
 
Jag undrar ibland hur mitt liv hade kunnat se ut idag, om jag hade fått diagnoserna redan i 30-årsåldern? För problemen fanns redan då. 
 
 Hursomhelst, gårdagen var en vacker dag, med många långa promenader i solen, och avslutades med god middag och dessert. 
 Somnade på soffan och väcktes strax före tolv av sonen. Vi skålade i mousserande vin och alkoholfri briska, gick ut och såg himlen lysas upp i nattmörkret av fyrverkerier på avstånd. Så pass långt borta att vi bara, såg ljusskenet från dem och hörde ett svagt smällande.
 
Ingen av hundarna brydde sig, utom Gula hund. Hon blev lite stressad, men inget allvarligt och det gick fort över, och redan vid ett var det återigen tyst som i graven här. 
 
 
 
 
 
 
#1 - skogsnuvan

Vad det gäller karlar så är det lätt att begå misstag och det vet jag minsann väldigt väl men det tjänar inte något till att tänka på skiten. Nej blicken framåt. Här har det varit storm och vi var 10 stycken vid nyårsfesten. Att tända papperslyktor misslyckades pga blåsten. Idag är det sån blåst att man inte kan gå ut så det blir en lugn dag skulle jag tro, en dag för återhämtning.

Svar: Så sant så. Jag log faktiskt när jag läste vad du skrivit om karlar. Tråkigt med blåsten. Den har kommit hit nu också.
kvinnanpataket.se