Vägen mot slutet. (Igen)
Strax efter två vinkade vi av dotterns pappa som körde mot Stockholm, och sen åt vi  vegofärssås och pasta som jag hade lagat.
 Även idag har xmannen gjort massor i husen, och jag kommer vara evigt tacksam för all hjälp.
Läckan var jätteförtjust som ni kan se på bilden. 
 
Jag gick en promenad med henne, hon var ganska pigg och glad, men hennes symtom bara stärkte min känsla att hon är på väg att bli sådär sjuk som hon har varit tidigare, och det är uppenbart att något är fel med henne nu igen. 
 Jag har mailat veterinären och bett henne kontakta mig till veckan för diskussion om hur vi kan låta henne somna in på ett fint sätt utan stress och lidande. Jag grät när jag gjorde det, och det var svårt att se vad jag skrev för alla tårarna.
 
Men jag är säker och beslutsam ändå i min sorg. Hon ska inte lida mer. 
 
 
#1 - Björn

Jag finner inga ord som räcker till för att beskriva hur mycket jag lider med dig i ditt svåra beslut. 😢😢😢
Inget jag skriver kan förta den sorg du går igenom och känner nu så jag ska inte lägga ut texten mera.
Tröstkram

Svar: Tack Kram
kvinnanpataket.se

#2 - Birgitta

Tänker på er! Kram bibbi

Svar: Tack Kram
kvinnanpataket.se

#3 - Lena

Finaste Matte *hjärta* Björn skrev dom orden jag tänkte... Så tungt... All kärlek *hjärta*

Svar: Tack Kram
kvinnanpataket.se